louise101417

Trebarnsmamma

Annons

Gravid och självkänsla

Min självkänsla och självförtroende har alltid varit i botten.. Aldrig varit nöjd med mej själv och aldrig tyckt att jag kan något. Detta har jag jobbat med och nu har jag kommit en bra bit på vägen mot mitt mål!
Att vara gravid är en prövning, när det handlar om utseendet och kroppen. Jag vill kunna känna mej fin, men det är svårt. Det är ändå mycket bättre än förra graviditeten då jag inte ens kunde väga mej hos barnmorskan, utan hon fick kolla på vågen och sen inte säga något till mej.

Jag är ändå inte så stor denna gång, om magen, som jag var med de andra två. Magen kommer fort på mej, och jag blir stor, men nu tror jag mer på att magen sjunker än att den blir större. Det syns inte så mycket med kläderna på men jag tycker att formen på magen förändrats.
Detta med att bara gå och vänta och inte ha en aning om när det startar är frustrerande och lite smått jobbigt för någon som måste ha kontroll och vara förberedd. Barnmorskan trodde inte att jag skulle gå hela tiden ut, men sa ändå att det där kan man ju inte veta så jag kanske lite gärna får gå över.
Mycket sammandragningar har jag, men det har varit sen vecka 13, och lite konstig känsla i kroppen vissa dagar som jag inte kan sätta fingret på vad det är..  Det är spännande att vänta men jobbigt när man känner att man behöver veta för att planera med barnvakt och liknande.

Att vänta på att det där blinkande timglaset skulle ändras till en text är en väldigt speciell känsla..

20160906_054502

Här var jag precis i början av graviditeten och tarmarna sväller upp, i princip, så fort jag ser det positiva testet…

20160908_142304

 

20170213_185243

 

20170218_185512

Hos barnmorskan den 1 mars:

20170301_083608

Idag:

20170324_093542

Jag får väl gömma mej i vassen denna sommaren och kämpa på med både huvudet och kroppen tills nästa sommar. Träning och hälsa intresserar mej men att få tillbaka kroppen efter en graviditet går inte på ett par veckor..speciellt inte efter tredje barnet.

Undra vem som gömmer sej där inne.. pojke eller flicka?

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

BB-väska

Här är lite ur min BB-väska. Den är inte helt klar, men det viktigaste för själva förlossningen är packat..

Skötväskan kommer vara min BB-väska och det känns smidigast så. Mina hygienartiklar, som tandborste, tvål, handduk och liknande får M åka hem och hämta efter, för som det ser ut nu så kommer det ändå inte finnas plats för partnern.. Jag orkar inte tänka på att släpa med sånt när det väl startat.. är glad om vi ens hinner in i tid.

20170324_075007

Lite skrot som alltid ligger i väskan i vanliga fall, så det kan lika gärna åka med..

20170324_075443

Våtservetter, blöjor, små handdukar, purelan, bepanthen och påsar att slänga använda blöjor i. Påsarna är ju givetvis inget man måste ha på BB, men jag tycker det är bra att ha i väskan iaf -så de åker med.

20170324_080104

 

20170324_080201

Fick med en provförpackning av purelan i babyboxen från Apotek Hjärtat så den blir lättare att ta med än en stor förpackning.

20170324_080231

Godis! En självklarhet att ha med sej!! Bra både på förlossningen och första natten som brukar betyda vakennatt.

20170324_080434

Det sägs väldigt olika om detta med napp de första dagarna. Funkar amningen om man känner behovet av att erbjuda napp så kommer vi göra det, men det beror som sagt på läget.

20170324_080530

Första plagget blir denna pyjamasen, med fötter på. Vi har även packat en omlottbody, mjuka byxor med fötter och hjälmmössa.

20170324_080700

Amnings-bh och amningslinne.. Amningsinlägg ska köpas och något mysplagg till mej..

20170324_080829

Känns som att det mesta löser sej, att det inte finns så mycket som man MÅSTE ha packat innan. M får åka hem och hämta det som behövs helt enkelt. Det viktigaste för mej är att få med första plagget till bebis, kamera, mobil och laddare, hårtofs, amnings-bh och min plånbok..

Första prio är att komma iväg till förlossningen innan det är föör nära och då ska vi ha hunnit fixa med barn- och hundvakt först.. Stressande! Men det får bara lösa sej -tur att man har snälla grannar om det skulle krisa.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Sf-mått och blodvärde

Idag har jag varit på Mvc två gånger..

På förmiddagen var jag hos barnmorskan. Bebis ligger med huvudet nedåt men det är fortfarande rörligt, vilket jag misstänkt. Sf-måttet var 31 vilket är mindre än med båda barnen i samma vecka och kurvan var först uppe på översta strecket men nu är det ungefär på mittenstrecket.. Jag själv tror att det kan bero på att magen sjunker för det är så det känns, eftersom jag nu har mycket mer plats över magen och kan böja mej nästan ända ner till golvet. Vad hade ni för sf-mått i vecka 33?
Eftersom jag vissa dagar har kraftiga sammandragningar så var hon noga med att säga att jag måste vila och ta det lugnt iaf tills jag passerat vecka 34, för då gör det inte så mycket om bebis kommer. Jag kanske ska försöka lyssna på kroppen..eftersom mina andra förlossningar har gått väldigt fort.. Mitt problem är att jag inte tror på att det är på g när det väl satt igång, för i min värld så ska man ha riktigt riktigt ont för att en förlossning ska ha startat och jag har därför dragit på att ringa förlossningen vilket resulterat i att jag kommit in och varit 10 cm öppen..!
Jag gick ca 200 meter från bilen till Polarn o pyret och sen kändes det som att jag gick runt med en apelsin mellan benen -haha! Så jag kanske ska försöka ta det lite lugnt..

Fick med mej ett par strumpor hem!

20170322_160035

Mitt andra besök var till Mvc-läkaren.. Jag utreds för både det ena och det andra och nu idag så pratades det om mitt hb och att jag alltid är blek som ett spöke. Alltså..alltid!! Det ska tas fler prover men just nu vet de att mitt hb ligger på 106, trots att jag äter två järntabletter per dag, och ferritinvärdet är 10. Inte så värst bra enligt mej men kanske ingen katastrof direkt. Jaja, det kanske blir ordning på det så småningom men det är väldigt frustrerande att alltid vara trött. Inte trött som i att vilja slappa i soffan en stund utan verkligen helt slut! Efter graviditeten ska de fortsätta med utredningen och det ska bli väldigt intressant att se vad de kommer fram till. I korta drag så har jag fel på sköldkörteln, hög vilopuls, lågt blodtryck, hjärtklappning och blodbrist. Känner att det ska bli otroligt skönt att verkligen få en ordentlig utredning på vad som är fel så att jag orkar med vardagen, speciellt nu med snart tre barn.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Utvecklingssamtal och 6-åringar

Idag var jag på utvecklingssamtal med vår 6-åring. Vad ska man egentligen förvänta sej i den åldern? Är det jag som har för mycket krav..? Jag vet och förstår att det t.ex är svårt att sitta stilla på rumpan i den åldern och lyssna, men det måste väl ändå finnas gränser? E är väldigt duktig på att skriva, läsa, räkna och förstå klurigheter. Det är ett intresse han haft sen han var liten. Han var tidig med att sortera, räkna till 10, prata och säga ”r”.. Jag vill inte att de i skolan får honom att tappa intresset för att utvecklas och att han inte ska behöva förstå hur man ska vara i ett klassrum och i sociala sammanhang. Han gör sina uppgifter som man ska, men det där med att göra något noga och ordentligt är tydligen onödigt från hans sida.. Först klar är bäst.. Hemma kräver jag ordning och reda och att man gör saker ordentligt och koncentrera sej. Jag kräver inte att han ska sitta med en matteläxa längre än läxan kräver och att han ska ha förstått, för det klarar inte en 6-åring, men jag vill att han lär sej uppgiften och får grepp om den så att han får grunden med sej inför kommande skolår -och livet.

Är det för slappt i skolan? vad tycker ni? Får barn/elever hålla på som de vill? Får lärare ryta ifrån eller ska det mesta bara accepteras?

Jag har inte haft en bra skolgång, i grundskolan. ”Duktiga flickan”. Det var jag det. En tyst och försiktig tjej som alltid gjorde läxan men aldrig vågade räcka upp handen. Hon som alltid fick sitta längst bak i hörnet med de bråkiga killarna för att ”hon lugnar ner dem”. Hon som fick dåliga betyg men ingen hjälp, för hon ”kan mer än hon tror”, gör ju alltid läxan och får aldrig IG. Kämpade och kämpade med läxorna hemma för att komma över G-gränsen. Alltid med en klump i magen vid redovisningar. Satt för det mesta själv i korridorerna och var den där kompisen som man tar till när bästisen är sjuk.

Jag vill inte att mina barn blir varken det ena eller det andra. Vill inte ha några bråk-barn och inte heller barn som får det som jag själv hade det.

Att vara förälder är inte alls lätt. Innan man får barn så vet man precis hur man ska uppfostra och bemöta barnet i olika situationer. Det blir inte som man tänkt och planerat. Sen är även varje barn en egen individ, så samma ”uppfostringsteknik” funkar inte för alla barn.
E har vi alltid behövt förbereda inför vad som komma skall, om det bara varit en vanlig vardag eller något mer speciellt. På morgonen har vi gått igenom dagen och förklarat, berättat och förberett. Med A däremot så är det inte på samma sätt, för med honom så behöver man diskutera och förklara. Han hänger med på det mesta vi gör utan problem, men han kräver förklaringar på varför man får göra si och inte så.

Bortsett från skolan, hur hanterar/hanterade ni era 6-åringar? För att slippa bråk! Jag vet inte hur mycket mer jag orkar. Vissa stunder är han väldigt klok och snäll mot oss och ofta otroligt pedagogisk mot sin lillebror, men för det mesta är det bara massa bråk och skrik mellan oss och honom. Jag tror att vi har provat allt. Trotsperioder, hur orkar ni? Vilka krav ställer ni på dem? Tänker, t.ex, på städning och andra vardagliga saker.. Konsekvenser? Mutor? Hot?

Tips på någon bra bok eller liknande att läsa om just trots och barnuppfostran?

 

Annons
Kommentera (2)

Kommentera

Se fler...

Nytt till barnrummet

Barnen har förut lekt med min gamla spis, som köptes i början av 90-talet.. Nu har den gett upp livet och gått sönder i luckan så nu var det dags att införskaffa en ny. Det blev ett lyft för hela rummet att få bort den röda och in med en vit istället! De har så kul med spisen, så det är väl klart att de behövde en ny :-)

20170320_132758

20170320_132824

Vi beställde från Jollyroom, vilket vi brukar göra och alltid bli nöjda med!

20170320_135815

Det blev ingen ny Micki utan en Brio istället. Vilken som är bäst kvalité vet jag inte..men Micki höll ju faktiskt i många år..

20170320_140002

Klart A ville vara med och bygga ihop! Han hade full koll på hur det skulle göras.. (alltid skor inomhus..idag även mössa. Knasiga unge)

20170320_143211

20170320_143411

20170320_143418

Sen blev det provbakning..

20170320_143847

Har ni någon inspirationsbild från era barns köksavdelning i rummen? 

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

stats